Idag anses parallella samhällsstrukturer i Sverige utgöra ett allvarligt samhällsproblem, som ofta nämns i samband med socialt utsatta områden. Hur påverkas rättsväsendets och kommunernas möjligheter att fullgöra sina uppdrag, av fenomen som exempelvis egen rättsskipning eller storskalig olovlig andrahandsuthyrning? Hur kan strukturerna upptäckas och motverkas på lokal nivå?
Det är främst två typer av parallella strukturer som anses försvåra rättsväsendets och myndigheternas arbete och orsaka problem i lokalsamhället: parallella strukturer kopplade till kriminella nätverk och parallella strukturer som används inom vissa minoritetsgrupper.
Det finns ingen vedertagen definition av begreppet parallella samhällsstrukturer. Vanligtvis används begreppet för att beskriva relationer mellan minoritetsgruppers traditioner eller sociala strukturer och majoritetssamhällets regler eller institutioner. I Sverige har begreppet främst kommit att förknippas med kriminella nätverk i socialt utsatta områden och kriminalitet som understödjs av sociala strukturer inom vissa minoritetsgrupper.
metodSTÖD
Det här är ett stödmaterial för dig som lokal aktör om hur du kan identifiera och arbeta mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer.
workshopmaterial
Workshopmaterialet leder din arbetsgrupp i en process där ni utifrån indikatorer identifierar lokala problem, diskuterar troliga orsaker, tar fram förslag på åtgärder och samverkansparter, analyserar organisatoriska förutsättningar och tar fram konkreta förslag på vad som är nästa steg för att utveckla ett effektivt och kunskapsbaserat samarbete.
Socialt utsatta områden kan behöva långsiktiga insatser för att stegvis minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett sätt att välja åtgärder är att se utvecklingen i tre faser enligt den så kallade Fasmodellen.
läs mer
I början av 2011 inleddes en omfattande myndighetsgemensam insats mot en kriminell parallellstruktur i Södertälje. Insatsen fick namnet Tore 2 och är en av de största myndighetsgemensamma insatser som genomförts i Sverige.
Brå har följt insatsen från start till mål under åren 2011–2014 samt ett par år efter att den avslutats. I denna rapport redovisas analyser och slutsatser från Brås utvärdering av insatsen.
På konferensen Råd för framtiden 2023 presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) metodstödet om förebyggande arbete mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer. Dessutom får vi ta del av konkreta exempel på hur arbetet kan utföras lokalt, och i samverkan.
Moderator: Lisa Pedersen, utredare, Brå.
läs mer
En grundläggande förutsättning för ett fungerande rättsväsende är att brott anmäls, och att brottsoffer och vittnen samarbetar med rättsväsendet under rättsprocessen. Det har blivit allt svårare att få brottsoffer och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet, vilket får konsekvenser både för brottsoffren själva och i förlängningen även på samhällelig nivå. Vad motiverar denna tystnad gentemot rättsväsendet, och hur får man fler att bryta den? Brå har studerat fenomenet tystnadskulturer och brottet övergrepp i rättssak.
läs mer
I rapporten Kriminella nätverk och grupperingar presenteras ett teoretiskt ramverk – en begreppsapparat – över de olika former av nätverk, grupperingar och fenomen som brukar ingå under det stora ”paraply” som kallas organiserad brottslighet.
I rapporten beskrivs också fasteorin som kan tillämpas vid långsiktiga samverkansprojekt mot brottslighet och otrygghet i utsatta områden.